Vilken ved är bäst att elda med?
Det viktigaste med veden är inte vilket träd den kommer från, utan hur torr den är. Här jämför vi träslagen, förklarar vad som ger sot och tjära i skorstenen och visar hur du torkar och förvarar veden rätt.
Innehåll9 avsnitt
Frågan om vilken ved som är bäst har ett kort svar: torr ved. Träslaget avgör hur mycket värme du får per kubikmeter och hur länge ett inlägg räcker, men det är fukthalten som avgör om elden brinner rent eller sotar igen skorstenen.
Den här artikeln bygger på Naturvårdsverkets råd om att elda med ved i kamin (öppnas i ny flik), Brandskyddsföreningens råd om vedeldning (öppnas i ny flik) och en sammanställning av träslagens energiinnehåll hos Byggahus (öppnas i ny flik).
Torr ved slår träslaget
Nyhuggen ved har en fukthalt på runt 50 procent. Enligt Naturvårdsverket ska veden ha en fukthalt på 15–20 procent när du eldar. Fuktig ved ger sämre förbränning och mer utsläpp, eftersom en del av energin går åt till att koka bort vattnet och temperaturen i eldstaden blir för låg.
Det omvända gäller också. Är veden torrare än 10 procent brinner den för fort, och då ökar utsläppen av sot och kolväten. Naturvårdsverket råder därför att använda veden inom ett par veckor efter att du har tagit in den, så att den inte hinner bli för torr.
Har du en fuktmätare kan du kontrollera veden själv. Klyv ett vedträ och mät på den nyss kluvna ytan, eftersom ytan på ett gammalt vedträ ofta är torrare än insidan.
Så mycket energi ger olika träslag
Siffrorna nedan gäller ved med 20 procents fukthalt och anges per fast kubikmeter, alltså massivt trä utan luft emellan. De kommer från Byggahus sammanställning, som främst bygger på Jan-Erik Liss studie Brännved – energiinnehåll för några olika träslag.
| Träslag | kWh per fast m³ |
|---|---|
| Ek | 3 600 |
| Ask | 3 600 |
| Bok | 3 600 |
| Äpple | 3 180 |
| Rönn | 3 100 |
| Lönn | 3 010 |
| Björk | 2 820 |
| Sälg | 2 500 |
| Asp | 2 190 |
| Gran | 2 080–2 320 |
| Tall | 2 000–2 360 |
| Al | 2 060 |
Skillnaden handlar i första hand om densitet. Ek är tyngre än gran, så en kubikmeter ek innehåller mer trä och därmed mer energi. Värdena för gran och tall varierar just för att densiteten varierar. Köper du ved per kubikmeter får du alltså mer värme för pengarna med tätare träslag, medan skillnaden blir mindre om du jämför per kilo.
Björk: det svenska standardvalet
Björk är den vanligaste brasveden i Sverige av flera skäl:
- Den ger mycket värme per kubikmeter, omkring 2 820 kWh.
- Den finns att köpa nästan överallt och är oftast billigare än ek och bok.
- Den är lätt att klyva och torkar relativt snabbt.
- Näver gör den lätt att tända.
Ek, ask och bok ger mer värme per kubikmeter, men är ofta dyrare och tyngre att hantera, och den täta veden tar längre tid att torka.
Barrved: gran och tall
Gran och tall ger mindre värme per kubikmeter och brinner fortare. Det betyder att du får lägga in oftare. Torr barrved är ändå bra att tända med och fungerar i kaminen, så länge du eldar med full lufttillförsel.
Barrved sprakar också mer än lövved, eftersom kådfickor och fukt i veden spricker när de värms upp. Det spelar mindre roll i en sluten kamin men mer i en öppen spis, där gnistor kan flyga ut. Använd gnistskydd framför öppna spisar.
Vilken ved sotar mest?
Det som ger mest sot och tjära är fuktig ved och pyreldning, alltså att elda med för lite luft så att elden pyr i stället för att brinna med gula lågor. Naturvårdsverket varnar för att pyreldning minskar verkningsgraden och kan öka tjärbildningen och risken för soteld. Brandskyddsföreningen säger samma sak: pyreldning ger sot och tjära.
Barrved har fått rykte om sig att sota mer. Den brinner snabbare och är lättare att elda fel, till exempel genom att strypa luften för att få inlägget att räcka längre. Torr barrved som brinner med klara lågor och full lufttillförsel är inget problem för en fungerande kamin. Det är fukten och eldningssättet som avgör mest.
Så känner du igen dålig förbränning
Enligt Naturvårdsverket ska röken från skorstenen helst inte synas alls, förutom vit vattenånga när det är kallt ute. Är röken gulaktig, svart eller grå släpps det ut mycket föroreningar. Då är veden för fuktig, luften för strypt eller eldstaden i behov av service, och du bör prata med din sotare.
Så eldar du rent
Naturvårdsverkets råd i korthet:
- Elda med ved och inget annat. Sopor, plast och impregnerat virke är inte tillåtet. Undvik tidningspapper och tändvätska.
- Tänd uppifrån. Lägg några större vedträn underst, mindre ovanpå och tändmedlet i toppen, precis under det översta lagret. Då förbränns gaserna från veden i stället för att släppas ut.
- Ge elden mycket luft i början. Luckan kan stå på glänt tills elden tagit sig. Stäng den sedan, men låt spjällen vara helt öppna.
- Lägg i två till tre vedträn i kors när du fyller på, och ha spjället helt öppet tills de brinner.
- Elda med klara, gula lågor. Dra inte ned luften så att elden pyr.
Förvara och torka veden
- Klyv veden tidigt. Kluven ved torkar mycket snabbare än hela stockar, eftersom fukten kommer ut genom den kluvna ytan.
- Stapla luftigt under tak. Veden ska ligga utomhus under tak i minst ett halvår, gärna ett år, enligt Naturvårdsverket. Brandskyddsföreningen råder att förvara den torrt och luftigt, inte under presenning, eftersom presenningen stänger in fukten.
- Lyft veden från marken. En pall eller ett par reglar under staplen hindrar att fukt sugs upp underifrån.
- Låt sidorna vara öppna. Luft som kan röra sig genom staplen för bort fukten.
- Ta in veden i små omgångar. Några dagar inomhus innan den eldas är bra, men inte månader.
Köper du ved, fråga säljaren om fukthalten och hur länge veden har torkat, och mät gärna själv på ett nyss kluvet vedträ.
Aska och sotning
Brandskyddsföreningen råder att förvara aska och sot i en plåtbehållare med tätt lock, ställd på ett obrännbart underlag. Glöd kan ligga kvar i askan i flera dygn.
Enligt lag ska skorstenen sotas och brandskyddskontrolleras med jämna mellanrum. Hur ofta beslutar kommunen, och sotaren hör av sig när det är dags. Eldar du mycket, eller har du sett mörk rök, är det klokt att be sotaren titta på eldstaden mellan besöken.
Tänk på grannarna
Vedrök innehåller små partiklar och ämnen som PAH och bens(a)pyren, och Naturvårdsverket skriver att luftföroreningar från vedeldning orsakar hundratals förtida dödsfall i Sverige varje år. Barn, äldre och personer med astma är särskilt känsliga. Röken stannar dessutom nära marken vid kall, klar och vindstilla väderlek, när det är högtryck. Det är just då många eldar mest. Torr ved och full lufttillförsel är det bästa du kan göra både för grannarna och för skorstenen.
Vanliga frågor
Vilken ved ger mest värme?
Räknat per kubikmeter ger täta lövträd som ek, ask och bok mest, omkring 3 600 kWh per fast kubikmeter vid 20 procents fukthalt enligt sammanställningen hos Byggahus. Björk ger omkring 2 820 kWh och gran och tall omkring 2 000–2 360 kWh. Skillnaden beror främst på att de täta träslagen väger mer per kubikmeter.
Vilken ved sotar mest?
Fuktig ved och pyreldning med för lite luft ger mest sot och tjära, enligt både Naturvårdsverket och Brandskyddsföreningen. Barrved som gran och tall brinner fortare och är lättare att elda fel, men torr barrved som eldas med full lufttillförsel fungerar bra i kaminen.
Hur torr ska veden vara?
Naturvårdsverket anger en fukthalt på 15–20 procent. Det kräver oftast att veden har legat kluven under tak utomhus i minst ett halvår, gärna ett år. Under 10 procent brinner veden för fort och utsläppen ökar.
Kan man elda gran i kaminen?
Ja, om granen är torr. Den brinner snabbare och ger kortare värme per inlägg än björk eller ek, så du får lägga in oftare. Det som ger sot och tjära i skorstenen är framför allt fuktig ved och pyreldning, inte granen i sig.
Vad gör jag vid en soteld i skorstenen?
Brandskyddsföreningen råder att stänga alla luckor och spjäll på eldstaden, ringa 112 och hålla uppsikt över hela skorstenen, även på vinden och vid bjälklagen. Kontakta sedan sotaren för att få skorstenen kontrollerad.